Rockar hårt nu.

Min storasyster juristen har sagt till mig att hela mitt yrkesliv kommer att vara som en enda lång tentaperiod. Det har jag valt att inte tro på, mest för att det låter så otroligt jobbigt att jag inte vill tro på det.

Istället tänker jag att hela, eller iallafall mer än hälften, av mitt yrkesliv kommer att vara som en miljard pm-perioder efter varann. Läsa, skriva, lämna in, läsa, skriva, lämna in. Rinse and repeat.

Men det gör inte så mycket. Varje gång jag skriver pm känner jag mig som en rockstjärna. Så fort jag börjar se ljuset i slutet av tunneln känner jag mig så djävla stolt och nöjd att jag bara vill ropa "BOO-YAH WHO'S THE MAN". Oerhört tillfredsställande sysselsättning. Det känns som att jag har en freaky talang som bara får utlopp genom att jag skriver juridik-pm, och jag blir nog inte så upprymd av att göra nånting annat.
Jo, förresten, jag får samma känsla när jag kan en fråga på På spåret. Då är jag också grymt badass.

Jag kanske låter som en sjukt nördig plugghäst nu men det är bara för att jag är det också.