torsdagen den 11:e november 2010

Have love will travel.

Imorgon är sista tentan för veckan. Jag har försökt trycka in så mycket texter om terroristanfall och preventivt självförsvar som möjligt i min arma skalle idag, oklart hur bra det fungerade. Jag känner mig mest skeptisk.
Harris försökte t.ex. smälla i mig att begreppet självförsvar har ändrats efter den 11/9 till att betyda ungefär det Bush ville att det skulle betyda, eftersom säkerhetsrådet hejade på och inga andra stater protesterade när Afghanistan anfölls, och dessutom att frågan om humanitära militära interventioner fortfarande är no-no och mycket mer kontroversiell än det förstnämnda. Jag tror personligen att det bara är bull, men vad vet väl en stackars student som jag. Jag tror att elfte september var ett väldigt speciellt fall som tog alla på sängen och att även om säkerhetspolitiken och inställningen till terrorism har ändrats så skulle USA inte komma undan med att göra samma sak en gång till. Vilket de ju inte heller gjorde i Irak. Och jag tror att det internationella samhället helt klart är på väg mot en mycket mer vänlig inställning till humanitär intervention, vilket t.ex. bevisas av AU:s stadga och av inställningen till Afghanistaninsatsen idag.
Men efter input från Fredrik insåg jag en annan skillnad mellan mig och Harris (förutom att jag är en liten sketen student och han är en folkrättslig husgud). Jag är svensk och han är britt. Och vi har nog exakt de perspektiven som anstår våra nationaliteter.

Sånt här får man däremot inte leka med på tentor, så jag vet inte. Vi får se hur det går. Min hjärna har tagit lite semester i förskott. Betygshets ligger inte för mig längre, man mår ju inte bra av sånt. Det här året har jag helt gått över till att bara värdera vad jag lär mig, vilken nytta jag kommer ha av det i framtiden och hur intressant jag tycker att det är. Inte vilket betyg jag får. Sitta ting kan väl vemsomhelst göra, men det är inte alla som har vänner och släktingar som talar om för dom att dom är helt briljanta och kan göra vad de vill varje gång dom pratar med varann. Det har jag! Hm, kanske därför jag har blivit så mycket slappare...

Hjärnsemester = Eddie Izzard (vid närmare eftertanke kanske det är han som är världens bästa komiker), mina favorit-flashspel, äta surdegsbröd, dricka belgisk öl (igår, inte ikväll! Är inte hur slapp som helst) och att sitta och stirra ut på stormblåsten och ösregnet och trivas med livet. Jag gillar hjärnsemester.

Jag skulle rest den här helgen, plan A Frankrike, plan B Belgien. Nu verkar det som att det inte blir av. Men det gör ingenting, det blir första helgen på väldigt länge som jag verkligen inte har en enda sak jag måste göra, person jag måste träffa, tegelsten jag borde läsa. Jag kommer kunna gå på museum, hänga med hollandsbor jag inte hunnit träffa på evigheter, läsa bok om att vara vit i ett rasistiskt samhälle, dricka varm choklad, barhoppa och fantisera om hur himla mysigt det blir att komma hem nästa vecka. Det blir nog en fin helg. Såhär ungefär:

Mitt rum.

Min trädgård.

Hai!

Min stad.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar